-
1 accorder
I vt.1. yarashtirmoq, murosaga keltirmoq, kelishtirmoq2. muvofiqlashtirmoq; accorder la théorie avec la pratique nazariyani amaliyot bilan muvofiqlashtirmoq3. mus. sozlamoq; accorder un instrument asbobni sozlamoq; un piano bien accordé yaxshi sozlangan pianino4. gram. moslashtirmoq; accorder le verbe avec le sujet fe'lni ega bilan moslashtirmoq5. rozi bo‘lmoq; bir xil fikrda bo‘lmoq6. bermoq; biror ish qilishga imkon yoki ruxsat bermoq; accorder un congé, un droit ta' til, huquq bermoq; accordez-moi cinq minutes menga besh minut ajrating; accorder un crédit qarz bermoq; accorder son pardon kechirmoq; accorder sa confiance ishonch bildirmoq; accorder l'autorisation ruxsat bermoq7. ma'no, ahamiyat, e' tibor bermoq, deb qaramoq; on lui accorde du talent uni talantli deb qaramoqdalarII s'accorder vpr.1. kelishmoq, bir fikrga kelmoq2. o‘zaro yaxshi munosabatda bo‘lmoq3. mus. sozlanmoq, to‘g‘rilanmoq4. gram. moslashmoq; l'adjectif s'accorde avec le substantif sifat ot bilan moslashadi5. to‘g‘ri kelmoq, mos kelmoq; son témoignage s'accorde avec les faits uning ko‘rsatmalari faktlarga mos kelmoqda; ces teintes s'accordent bien bu ranglar bir-biriga juda mos keladi. -
2 amnistie
nf. amnistiya, umumiy afv; accorder une amnistie afv etmoq. -
3 atténuant
-anteadj. accorder à qqn. des circonstances atténuantes gunohni yengillatuvchi omillar, holatlarni e'tiborga olmoq. -
4 audience
nf.1. audiensiya, qabul (lavozimli kishi huzuridagi); accorder, donner une audience qabul qilmoq2. sud majlisi; audience à huit clos yopiq majlis; tenir audience majlis o‘tkazmoq3. biror narsaga qiziqish, e'tibor; cette idée a trouvé une large audience bu g‘oya ko‘pchilikni o‘ziga tortdi. -
5 bienfait
nm.1. muruvvat, himmat, saxovat, yaxshilik; rendre, accorder un bienfait muruvvat ko‘rsatmoq2. foyda. -
6 congé
nm.1. qo‘yib yuborish, ishdan bo‘sh payt; congé payé ish haqi saqlangan ishdan bo‘sh payt, otpusk; congé de convalescence betoblikdan keyingi ishdan bo‘sh payt; accorder un congé de maladie betobligi tufayli ishdan bo‘shatmoq; prendre un congé ishdan bo‘shamoq2. ishdan bo‘shash, ozod etish, ruxsat etish; iste' fo berish, ishdan bo‘shab ketish; congé d'ancienneté mil. yoshi o‘ tib qolganligi sababli harbiy xizmatdan bo‘shatilish; prendre son congé iste'foga chiqmoq; donner congé à uy berishdan bosh tortmoq, bo‘shatmoq; demander son congé hisob-kitob talab qilmoq (xizmatkorning)3. dam olish kuni; il a congé aujourd'hui uning bugun dam olish kuni4. vx. ketishga ruxsat, noma; prendre congé de xayrlashmoq, ruxsat so‘ramoq, xayr-xo‘sh qilmoq5. kemaning portdan chiqishiga ruxsat, noma6. archit. qarash, charxlash, yo‘nish, yasash. -
7 grâce
nf.1. iltifot, lutf, yaxshilik, mehr, marhamat, ixlos, mayl, yoqtirish, xush ko‘rish; bonne grâce xushmuomalalik, muloyimlik, sermulozamatlik, sertakalluflik; être dans les bonnes grâces de qqn. être en grâce auprès de qqn. birovning marhamatida bo‘ lmoq; trouver grâce aux yeux de qqn. (auprès de, devant qqn) birovning ishonchini qozonmoq, pinjiga kirib olmoq; faites-moi la grâce de marhamat qiling, agar xizmat bo‘lmasa, buyursinlar! loc.adv. de grâce! marhamat, meni kechirasiz, xudo haqqi!2. rahm, shafqat, kechirish, afv etish, gunohidan o‘tish; accorder la grâce à un condamné à mort o‘limga hukm etilganni afv etmoq; prier grâce, demander grâce rahm-shafqat so‘ramoq; faire grâce à qqn. afv etmoq, kechirmoq; je vous fais grâce men gunohingizdan o‘taman; faites-moi grâce de vos observations tanbehlaringizdan qutqaring, xalos qiling; donner le coup de grâce o‘ldirmoq, azob-uqubatdan qutqarmoq; grâce! afv eting, shafqat qiling!3. ko‘rkamlik, go‘zallik, malohat, latofat, joziba, xirom, jilva, nafislik, noziklik, nazokat, bejirimlik, yoqimlilik, istarasi issiqlik, yoqimtoylik; de bonne grâce iltifot, nazokat, muloyimlik bilan, lutfan, jon deb, bajonidil4. tashakkur, rahmat, minnatdorlik; minnatdorchilik, shukur qilish; rendre grâces à qqn. minnatdorchilik bildirmoq; une action de grâce qisqa ibodat; loc.prép. grâce à tufayli, sababli, sharofati bilan, natijasida; grâce à cela buning natijasida; grâce à Dieu, grâce au Ciel xudoga shukur, xayriyat!5. relig. xudoning marhamati6. pl. tushlikdan keyingi, peshingi ibodat. -
8 pardon
nm.1. kechirish, afv etish, gunohidan o‘ tish, ma'zur tutish; demander pardon à qqn. birovdan kechirim so‘ramoq; accorder son pardon à qqn. birovni kechirmoq, afv etmoq2. je vous demande pardon sizdan uzr so‘rayman; ou ellipt. pardon uzr; pardon?, pouvez-vous répéter? kechirasiz?, yana bir qaytaringchi!3. fam. le père était déjà costaud, mais alors le fils, pardon otasi bu vaqtda baquvvat edi, lekin o‘g‘li bo‘lsa, kechirasiz! -
9 piano
nm. pianino; les touches, les pédales d'un piano pianinoning klavishlari, pedallari; piano droit pianino; piano à queue royal; ce vieux piano est désaccordé bu eski pianino nosoz ekan; fam. casserole shalog‘i chiqqan pianino; accorder un piano pianinoni sozlamoq; jouer du piano pianino chalmoq; piano mécanique mexanik pianino; piano à bretelles akkordion; piano électrique, électronique sintetizator.adv.mus.1. piano (sekin, ohista, past ovoz bilan); il faut jouer ce passage piano bu parchani ohista chalish kerak2. fam. sekin, sekin-asta, ohista; vas-y piano! sekin-asta bor! -
10 préférence
nf.1. afzal, ma'qul ko‘rish; ortiq, yaxshi deb bilish; les préférences de chacun har birining ma'qul ko‘rishi; je n'ai pas de préférence men uchun ortiqrog‘i yo‘q, menga bari bir; accorder, donner la préférence à afzal, ma'qul ko‘rmoq; ortiq, yaxshi deb bilmoq; par ordre de préférence afzalligiga, ma'qulligiga; ortiq-kamligiga, yaxshi-yomonligiga qarab; loc.adv. de préférence ko‘pincha, asosan; je sors le matin, de préférence men ko‘chaga asosan ertalab chiqaman; loc.prép. de préférence à, par préférence à qqch. ko‘pincha, asosan2. afzallik, ma'qullik, ortiqlik, yaxshilik; avoir, obtenir la préférence sur qqch. biror kishidan ustun bo‘lmoq, biror kishi ustidan afzallikka erishmoq.
См. также в других словарях:
accorder — [ akɔrde ] v. tr. <conjug. : 1> • 1080; lat. pop. accordare, pour concordare, de ad et cor, cordis « cœur », av. infl. de chorda « corde », en musique I ♦ Mettre d accord ou en accord. 1 ♦ Rare Mettre (des personnes) en communauté d idées,… … Encyclopédie Universelle
accorder — Accorder, act. acut. Semble qu il vienne de ces deux mots Latins, Ad cor: quasi ad vnum cor, siue eandem voluntatem adducere, Amener deux personnes à un coeur et une mesme volonté, et consentement. La maniere d accorder divers sons, Harmonica… … Thresor de la langue françoyse
accorder — Accorder. v. act. Mettre d accord, mettre l accord. Il a souvent pour regime les personnes, & signif. les faire convenir, mettre entre eux la paix, la bonne intelligence. Ils estoient ennemis, on les a accordés, accorder les esprits, accorder les … Dictionnaire de l'Académie française
Accorder — Ac*cord er, n. One who accords, assents, or concedes. [R.] [1913 Webster] … The Collaborative International Dictionary of English
Accorder la main de sa fille — ● Accorder la main de sa fille donner à quelqu un son accord au mariage de sa fille … Encyclopédie Universelle
Accorder ses violons — ● Accorder ses violons en parlant de plusieurs personnes, se mettre d accord … Encyclopédie Universelle
Accorder, retirer sa clientèle à quelqu'un — ● Accorder, retirer sa clientèle à quelqu un devenir, cesser d être son client … Encyclopédie Universelle
accorder — (a kor dé) v. a. 1° Mettre en bonne intelligence, concilier, arranger. Accorder deux plaideurs. Accorder des ennemis. Accorder un différend. • Comme le sujet de leur querelle fut public, elle fut accordée au sortir du palais par M. le duc d… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
ACCORDER — v. a. Mettre d accord, remettre en bonne intelligence. Accorder les esprits. Accorder les coeurs. Ces deux hommes étaient en procès, en querelle, on vient de les accorder. ACCORDER, en parlant De doctrine, d opinions, de lois, etc., signifie,… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
ACCORDER — v. tr. Mettre d’accord. Accorder les coeurs. Accorder une personne avec une autre. Ces deux hommes étaient en procès, en querelle, on vient de les accorder. Nous tâcherons de nous accorder. Accordez vous avec vous même. Je m’accorde avec vous en… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
accorder — vt. ; donner, offrir ; accepter, recevoir, (une démission) ; mettre d accord : AKORDÂ (Albanais.001, Annecy.003, Lanslevillard.286, Montagny Bozel, Ste Reine, Saxel.002, Thônes.004), akordêr (Montricher), akourdâ (Villards Thônes), C.1. E. :… … Dictionnaire Français-Savoyard